Barns uppväxtmiljö
Hem / Familj & Barn / Barns uppväxtmiljö
Om ett barn har blivit slaget en gång är risken stor att barnet blir slaget igen. Det är ett samarbete mellan barnhälsovården (BHV) och socialtjänstens öppenvård och bygger på den amerikanska Seek-modellen (Safe Environment for Every Kid), testad och anpassad till svenska förhållanden.
– Det här är väldigt nytt, socialtjänsten har nästan aldrig kommit in i de små barnens vardag tidigare, utom när det handlat om riktigt svåra problem.
Det gäller barn och unga som har utvecklats utan större problem i livet trots att riskfaktorer förekommit under deras uppväxt eller delar av uppväxten. dr. Dessutom visade analysen att effekterna av insatserna var högre bland yngre föräldrar, utrikesfödda och de med lägre utbildning.
Stress hos nyblivna föräldrar
– Vår forskning visar att stress och nedstämdhet är mycket vanligt, både hos mammor och pappor.
Enligt Pearces modell finns komplexa ömsesidiga relationer mellan faktorerna inom lagren, men också mellan de olika lagren i modellen.
Figur 1. Forskningen om risk- och skyddsfaktorer utgår från hur dessa påverkar grupper och kan vara annorlunda för det enskilda barnet. En riskfaktor är en egenskap, händelse, förhållande eller process som ökar sannolikheten eller risken för ett visst utfall.
Resiliens kan anses vara just fenomenet att en ung person uppvisar motståndskraft och inte utvecklar ett normbrytande beteende trots att riskfaktorer finns hos den unge personen och/eller i personens omgivning.
Utred risk- och skyddsfaktorernas konsekvenser
Problem i barnets utveckling kan uppstå eller pågå till följd av olika riskfaktorer som inte har kunnat motverkas av skyddsfaktorer.
Relationer i skolan liksom barns och ungas kompetenser är centrala för uppföljning av skolmiljön.
Resultat från undersökningen Skolbarns hälsovanor som rör skolmiljön visar bland annat att:
- En majoritet av flickorna och pojkarna i åldern 11−15 år håller med om att eleverna i klassen trivs tillsammans, att de flesta elever är snälla och hjälpsamma och att de andra eleverna accepterar dem.
- De flesta elever i åldern 11−15 år uppger att lärarna bryr sig om dem och accepterar dem som de är, och majoriteten litar på sina lärare.
- En av åtta elever i årskurs 9 saknar behörighet till gymnasiet.
- Tre av tio elever i gymnasiet får inte ett slutbetyg inom fyra år.
- Det finns stora skillnader i skolresultat mellan flickor och pojkar och mellan elever med svensk bakgrund och utländsk bakgrund liksom skillnader utifrån föräldrarnas utbildningsnivå.
- När det gäller miljön i förskolan håller förskolan i Sverige generellt god kvalitet med hög andel utbildad personal och hög personaltäthet.
Läs mer
Rutiner viktigt för barns uppväxtmiljö
Barnsäkert är en universell, strukturerad och tvärprofessionell metod för att tidigt identifiera psykosociala riskfaktorer i små barns uppväxtmiljö och vid behov erbjuda föräldrar stöd och hjälp.
En tvåårig intervention pågick mellan 2018 och 2020, där hälften av barnavårdscentralerna arbetade enligt Barnsäkert-modellen, hälften enligt gängse rutiner.
De riskfaktorer som modellen identifierar är oro för ekonomi, nedstämdhet, extrem stress, missbruk/missbruk av alkohol samt våld i nära relationer.
Viktigt med utbildning
Första steget i modellen är utbildning av BHV-sjuksköterskor och familjebehandlare.
– De skulle ju uppmärksamma och hantera andra aspekter kring föräldraskapet än de rent medicinska i samarbete med en familjebehandlare (en socionom).
Barn är också själva i högsta grad delaktiga i sin egen utveckling och de såväl anpassar sig till som påverkar och påverkas av faktorer i omgivningen.
De flesta barn utvecklar sina färdigheter, förmågor och sätt att relatera till omvärlden i ungefär samma ordning och inom samma åldersintervall.
Två målområden handlar särskilt om barns och ungas livsvillkor: 1 Det tidiga livets villkor och 2 Kunskaper, kompetenser och utbildning.
Här finner du information om de faktorer som påverkar barns och ungas hälsa och utvecklingen av dessa över tid. Archives of Disease in Childhood” 2019;104:998-1003.
Vad påverkar barns hälsa?
Förhållandena under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet.
Tidiga åtgärder i hem- och skolmiljön främjar barns och ungas hälsa och minskar skillnader uppväxtvillkor.
Hemmiljön
Miljön i hemmet är en viktig faktor som påverkar barns och ungas hälsa under uppväxten och senare i livet. Utveckling på avvägar.
När socialtjänsten identifierar risk- eller skyddsfaktorer är det därför viktigt att utreda hur faktorerna påverkar det enskilda barnet. Utveckling sker i ett komplext samspel mellan barnets egna förutsättningar och den miljö barnet vistas i. Barn och unga som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskola har sämre möjligheter inom arbetslivet.
Förskolan och skolan ska ge alla barn likvärdiga förutsättningar att utvecklas och lära. vid Institutionen kvinnor och barns hälsa, och nationell processledare för Barnsäkert.
– Svenska barnhälsovård är unik, det är en av våra största folkhälsoarenor. Det kan också handla om tillgång till elevhälsa, ungdomsmottagningar och en inkluderande fritids- eller idrottsverksamhet med ledare som stöttar och lyssnar.
I vissa fall kan även barn- och ungdomspsykiatri eller andra instanser inom hälso- och sjukvården vara avgörande under uppväxten.
Det finns också andra samband som kan ha betydelse.
Projektet har också tagit fram en gemensam verktygslåda, där man listat hjälp och stöd på lokal, regional och nationell nivå. Ibland, men inte alltid, är det samma faktor som gör att ett problem uppstår och att det fortsätter. Risk- och skyddsfaktorer kan också vara föränderliga (dynamiska) eller statiska.